@techreport{RN92,
   author = {Andersson, Elin and Kempe, Göran and Larsson, Artur and Siira, Ulrika},
   title = {Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 2012},
   abstract = {Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpandemiljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtlandtillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) sombäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andrasteg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppentagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljningav miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse avinnehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöralämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kananvändas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogligastrukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra tillatt beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft enpositiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för denbiologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgåfrån (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftigaförändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologiskmångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:•Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser•Areal gammal skog fördelad på skogstyper tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)•Volym död ved av olika trädslag tall, gran, löv•Volym död ved av olika grovlek•Areal ädellövskog indelad i åldersklasser•Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död vedDe arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:•Hackmärken•Vedsvamp•Tickor•Mjölkört•Hänglavar man- och skägglav},
   keywords = {Natural Sciences
Earth And Related Environmental Sciences
Environmental Sciences
Naturvetenskap
Geovetenskap Och Miljövetenskap
Miljövetenskap
Miljömålsprojekt
Levande Skogar
Sustainable Forests
Ett Rikt Växt- Och Djurliv
A Rich Diversity Of Plant And Animal Life},
   url = {https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:739255/FULLTEXT01.pdf},
   year = {2012},
   type = {Report}
}

{"_id":"ZFPMoLcroQFSbfvff","bibbaseid":"andersson-kempe-larsson-siira-uppfljningavbiologiskmngfaldmeddatafrnriksskogstaxeringenslutrapportmars2012-2012","author_short":["Andersson, E.","Kempe, G.","Larsson, A.","Siira, U."],"bibdata":{"bibtype":"techreport","type":"Report","author":[{"propositions":[],"lastnames":["Andersson"],"firstnames":["Elin"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Kempe"],"firstnames":["Göran"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Larsson"],"firstnames":["Artur"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Siira"],"firstnames":["Ulrika"],"suffixes":[]}],"title":"Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 2012","abstract":"Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpandemiljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtlandtillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) sombäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andrasteg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppentagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljningav miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse avinnehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöralämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kananvändas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogligastrukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra tillatt beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft enpositiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för denbiologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgåfrån (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftigaförändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologiskmångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:•Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser•Areal gammal skog fördelad på skogstyper tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)•Volym död ved av olika trädslag tall, gran, löv•Volym död ved av olika grovlek•Areal ädellövskog indelad i åldersklasser•Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död vedDe arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:•Hackmärken•Vedsvamp•Tickor•Mjölkört•Hänglavar man- och skägglav","keywords":"Natural Sciences Earth And Related Environmental Sciences Environmental Sciences Naturvetenskap Geovetenskap Och Miljövetenskap Miljövetenskap Miljömålsprojekt Levande Skogar Sustainable Forests Ett Rikt Växt- Och Djurliv A Rich Diversity Of Plant And Animal Life","url":"https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:739255/FULLTEXT01.pdf","year":"2012","bibtex":"@techreport{RN92,\r\n author = {Andersson, Elin and Kempe, Göran and Larsson, Artur and Siira, Ulrika},\r\n title = {Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 2012},\r\n abstract = {Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpandemiljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtlandtillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) sombäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andrasteg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppentagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljningav miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse avinnehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöralämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kananvändas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogligastrukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra tillatt beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft enpositiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för denbiologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgåfrån (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftigaförändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologiskmångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:•Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser•Areal gammal skog fördelad på skogstyper tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)•Volym död ved av olika trädslag tall, gran, löv•Volym död ved av olika grovlek•Areal ädellövskog indelad i åldersklasser•Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död vedDe arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:•Hackmärken•Vedsvamp•Tickor•Mjölkört•Hänglavar man- och skägglav},\r\n keywords = {Natural Sciences\r\nEarth And Related Environmental Sciences\r\nEnvironmental Sciences\r\nNaturvetenskap\r\nGeovetenskap Och Miljövetenskap\r\nMiljövetenskap\r\nMiljömålsprojekt\r\nLevande Skogar\r\nSustainable Forests\r\nEtt Rikt Växt- Och Djurliv\r\nA Rich Diversity Of Plant And Animal Life},\r\n url = {https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:739255/FULLTEXT01.pdf},\r\n year = {2012},\r\n type = {Report}\r\n}\r\n\r\n","author_short":["Andersson, E.","Kempe, G.","Larsson, A.","Siira, U."],"key":"RN92","id":"RN92","bibbaseid":"andersson-kempe-larsson-siira-uppfljningavbiologiskmngfaldmeddatafrnriksskogstaxeringenslutrapportmars2012-2012","role":"author","urls":{"Paper":"https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:739255/FULLTEXT01.pdf"},"keyword":["Natural Sciences Earth And Related Environmental Sciences Environmental Sciences Naturvetenskap Geovetenskap Och Miljövetenskap Miljövetenskap Miljömålsprojekt Levande Skogar Sustainable Forests Ett Rikt Växt- Och Djurliv A Rich Diversity Of Plant And Animal Life"],"metadata":{"authorlinks":{}}},"bibtype":"techreport","biburl":"https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/publikationslistor/rikskogstaxeringsprojektet_bibtex_ny.txt","dataSources":["Cac5nog9ND5ndLYhY","xTmt4jq9swAwpBHJB","dLPsL5XH9N5Pjush7"],"keywords":["natural sciences earth and related environmental sciences environmental sciences naturvetenskap geovetenskap och miljövetenskap miljövetenskap miljömålsprojekt levande skogar sustainable forests ett rikt växt- och djurliv a rich diversity of plant and animal life"],"search_terms":["uppf","ljning","biologisk","ngfald","med","data","riksskogstaxeringen","slutrapport","mars","2012","andersson","kempe","larsson","siira"],"title":"Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen: Slutrapport, mars 2012","year":2012}