@misc{RN159,
   author = {Fridman, Jonas and Löfstrand, Ronny and Roos, Staffan},
   title = {Stickprovsvis landskapsövervakning},
   number = {63},
   abstract = {I "ProgramomrÃ¥de Landskap" (PL) i NaturvÃ¥rdsverkets program för "Svensk Nationell Miljöövervakning"(Dnr 721-965-98Mn) presenteras en struktur för den nationella landskapsövervakningen. Strukturen bestÃ¥r av fem huvud komponenter; (i) Heltäckande satellitövervakning med CLD/SLD (Corine LandcoverDatal Svenska LandtäckeData), (ii) stickprovsvis övervakning med IR-färg flygbilder (IRF), (iii) Enhetlig stickprovsvis fältövervakning, (iv) ProgramomrÃ¥desvisa tilläggsmoment till enhetlig stickprovsvis fältövervakning samt, (v) Separat fältverksamhet som samlokaliseras med IRF-ytorna. Som ett led i utvecklingsarbetet av den nationella miljöövervakningen har NaturvÃ¥rdsverket uppdragit Ã¥t SLU Miljödata att utföra en förstudie avseende "Utveckling av landskapsövervakning, förstudie". Denna rapport utgör redovisning av detta uppdrag vars syften varit att • sammanställa befintlig information som är relevant förutvecklandet av ett nationellt miljöövervakningssystem • identifiera omrÃ¥den som behöver studeras ytterligare • utarbeta en projektplan för den vidare utvecklingen av stickprovsvis LandskapsÖvervakning (SLÖ). SLÖ är främst kopplat till komponenterna (ii), (iii), (iv) och möjligen i viss mÃ¥n även till (i) ovan. Bakgrunden till detta delprogram är bl.a. ett behov av information pÃ¥ landskapsnivÃ¥ för att knyta ihop olika ekosystem till en landskapsekologisk helhet med hjälp av datafÃ¥ngst i olika skalor. DÃ¥ komponenten kartering/tolkning avIR-färgflygbilder med all säkerhet torde ingÃ¥ i SLÖ, kan det förväntas att den information som idag genereras inom LiM/CAP (se kapitel 2. 1, 2.2) i framtiden kommer att tillhandahÃ¥llas av SLÖ. Viktiga skillnader mellan LiM/CAP och det planerade SLÖ är att det senare föreslÃ¥s omfatta alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande stickprov, samt att det även föreslÃ¥s bedrivas kontinuerligt istället för insatsvis som LiM/CAP. SLÖ bör samordnas med en rad andra verksamheter, pÃ¥gÃ¥ende eller planerade. För att nämna nÃ¥gra gäller detta de nationella programmen för kust och hav, fjäll, jordbruksmark och vÃ¥tmarker. Det gäller i hög grad även programomrÃ¥de skog och därmed möjligheter till samordning med Riksskogstaxeringen och stÃ¥ndortskarteringen (RT/SK). Utvecklingen av CLD/SLD ligger dock vid sidan om detta En av SLU Miljödata tillsatt arbetsgrupp har under vÃ¥ren och sommaren 1999 arbetat med förstudieninför starten av det egentliga utvecklingsarbetet inom SLÖ. Utöver den ovan nämnda strukturen i programförslaget har arbetsgruppen haft en prioriteringslista över övervakningsbehov (se bilaga) att utgÃ¥ ifrÃ¥n. Ytterligare riktlinjer med avseende pÃ¥ programmets innehÃ¥llsmässiga och strukturella utformning har framkommit vid projektmöten under vÃ¥ren/sommaren 1999. (se minnesanteckningar pÃ¥ http://www.resgeom.slu.se/ stax/pers/jfr/slo/hemsidaSLO.html). Iförstudien har arbetsgruppen främst fokuserat pÃ¥ metodik och erfarenheter dragna ur det svenska LiM-projektet (LiM= Livsmedelspolitikens miljöeffekter), dess uppföljare, dvs. det pÃ¥gÃ¥ende projektet CAP:s miljöeffekter (CAP = the Common Agrkulture Policy) som utvärderar effekterna av EU :s gemensamma jordbrukspolitik) och det brittiska Countryside Survey (CS). Sammantaget bedöms erfarenheterna frÃ¥n CS och LiM utgöra en god bas att arbeta utifrÃ¥n. Vad gäller satellitbaserade fjärranalysmetoder har det pÃ¥gÃ¥ende REsE programmet (Remote Sensing for the Environment) inom MISTRA utgjort bas för vÃ¥ra studier. Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestÃ¥ende av Jonas Fridman och Ronny Löfstrand, institutionen för skoglig resurshushÃ¥llning och geomatik samt Staffan Roos, institutionen för naturvÃ¥rdsbiologi. En styrgrupp bestÃ¥ende av Pe Angelstam, institutionen för naturvÃ¥rdsbiologi, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mÃ¥ngfald, Lars Lundin, institutionen för skoglig marklära, Mats Nilsson och Göran StÃ¥hl, b ¥da vid institutionen för skoglig resurshushÃ¥llning och geomatik, samt Torgny Wiederholm, SLU Miljödata har fungerat som styrgrupp under arbetet (alla institutioner ovan tillhör SLU).},
   url = {http://pub.epsilon.slu.se/8784/},
   year = {1999},
   type = {Generic}
}

{"_id":"3ifQvWETLM3WNXLQ7","bibbaseid":"fridman-lfstrand-roos-stickprovsvislandskapsvervakning-1999","author_short":["Fridman, J.","Löfstrand, R.","Roos, S."],"bibdata":{"bibtype":"misc","type":"Generic","author":[{"propositions":[],"lastnames":["Fridman"],"firstnames":["Jonas"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Löfstrand"],"firstnames":["Ronny"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Roos"],"firstnames":["Staffan"],"suffixes":[]}],"title":"Stickprovsvis landskapsövervakning","number":"63","abstract":"I \"ProgramomrÃ¥de Landskap\" (PL) i NaturvÃ¥rdsverkets program för \"Svensk Nationell Miljöövervakning\"(Dnr 721-965-98Mn) presenteras en struktur för den nationella landskapsövervakningen. Strukturen bestÃ¥r av fem huvud komponenter; (i) Heltäckande satellitövervakning med CLD/SLD (Corine LandcoverDatal Svenska LandtäckeData), (ii) stickprovsvis övervakning med IR-färg flygbilder (IRF), (iii) Enhetlig stickprovsvis fältövervakning, (iv) ProgramomrÃ¥desvisa tilläggsmoment till enhetlig stickprovsvis fältövervakning samt, (v) Separat fältverksamhet som samlokaliseras med IRF-ytorna. Som ett led i utvecklingsarbetet av den nationella miljöövervakningen har NaturvÃ¥rdsverket uppdragit Ã¥t SLU Miljödata att utföra en förstudie avseende \"Utveckling av landskapsövervakning, förstudie\". Denna rapport utgör redovisning av detta uppdrag vars syften varit att • sammanställa befintlig information som är relevant förutvecklandet av ett nationellt miljöövervakningssystem • identifiera omrÃ¥den som behöver studeras ytterligare • utarbeta en projektplan för den vidare utvecklingen av stickprovsvis LandskapsÖvervakning (SLÖ). SLÖ är främst kopplat till komponenterna (ii), (iii), (iv) och möjligen i viss mÃ¥n även till (i) ovan. Bakgrunden till detta delprogram är bl.a. ett behov av information pÃ¥ landskapsnivÃ¥ för att knyta ihop olika ekosystem till en landskapsekologisk helhet med hjälp av datafÃ¥ngst i olika skalor. DÃ¥ komponenten kartering/tolkning avIR-färgflygbilder med all säkerhet torde ingÃ¥ i SLÖ, kan det förväntas att den information som idag genereras inom LiM/CAP (se kapitel 2. 1, 2.2) i framtiden kommer att tillhandahÃ¥llas av SLÖ. Viktiga skillnader mellan LiM/CAP och det planerade SLÖ är att det senare föreslÃ¥s omfatta alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande stickprov, samt att det även föreslÃ¥s bedrivas kontinuerligt istället för insatsvis som LiM/CAP. SLÖ bör samordnas med en rad andra verksamheter, pÃ¥gÃ¥ende eller planerade. För att nämna nÃ¥gra gäller detta de nationella programmen för kust och hav, fjäll, jordbruksmark och vÃ¥tmarker. Det gäller i hög grad även programomrÃ¥de skog och därmed möjligheter till samordning med Riksskogstaxeringen och stÃ¥ndortskarteringen (RT/SK). Utvecklingen av CLD/SLD ligger dock vid sidan om detta En av SLU Miljödata tillsatt arbetsgrupp har under vÃ¥ren och sommaren 1999 arbetat med förstudieninför starten av det egentliga utvecklingsarbetet inom SLÖ. Utöver den ovan nämnda strukturen i programförslaget har arbetsgruppen haft en prioriteringslista över övervakningsbehov (se bilaga) att utgÃ¥ ifrÃ¥n. Ytterligare riktlinjer med avseende pÃ¥ programmets innehÃ¥llsmässiga och strukturella utformning har framkommit vid projektmöten under vÃ¥ren/sommaren 1999. (se minnesanteckningar pÃ¥ http://www.resgeom.slu.se/ stax/pers/jfr/slo/hemsidaSLO.html). Iförstudien har arbetsgruppen främst fokuserat pÃ¥ metodik och erfarenheter dragna ur det svenska LiM-projektet (LiM= Livsmedelspolitikens miljöeffekter), dess uppföljare, dvs. det pÃ¥gÃ¥ende projektet CAP:s miljöeffekter (CAP = the Common Agrkulture Policy) som utvärderar effekterna av EU :s gemensamma jordbrukspolitik) och det brittiska Countryside Survey (CS). Sammantaget bedöms erfarenheterna frÃ¥n CS och LiM utgöra en god bas att arbeta utifrÃ¥n. Vad gäller satellitbaserade fjärranalysmetoder har det pÃ¥gÃ¥ende REsE programmet (Remote Sensing for the Environment) inom MISTRA utgjort bas för vÃ¥ra studier. Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestÃ¥ende av Jonas Fridman och Ronny Löfstrand, institutionen för skoglig resurshushÃ¥llning och geomatik samt Staffan Roos, institutionen för naturvÃ¥rdsbiologi. En styrgrupp bestÃ¥ende av Pe Angelstam, institutionen för naturvÃ¥rdsbiologi, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mÃ¥ngfald, Lars Lundin, institutionen för skoglig marklära, Mats Nilsson och Göran StÃ¥hl, b ¥da vid institutionen för skoglig resurshushÃ¥llning och geomatik, samt Torgny Wiederholm, SLU Miljödata har fungerat som styrgrupp under arbetet (alla institutioner ovan tillhör SLU).","url":"http://pub.epsilon.slu.se/8784/","year":"1999","bibtex":"@misc{RN159,\r\n author = {Fridman, Jonas and Löfstrand, Ronny and Roos, Staffan},\r\n title = {Stickprovsvis landskapsövervakning},\r\n number = {63},\r\n abstract = {I \"ProgramomrÃ¥de Landskap\" (PL) i NaturvÃ¥rdsverkets program för \"Svensk Nationell Miljöövervakning\"(Dnr 721-965-98Mn) presenteras en struktur för den nationella landskapsövervakningen. Strukturen bestÃ¥r av fem huvud komponenter; (i) Heltäckande satellitövervakning med CLD/SLD (Corine LandcoverDatal Svenska LandtäckeData), (ii) stickprovsvis övervakning med IR-färg flygbilder (IRF), (iii) Enhetlig stickprovsvis fältövervakning, (iv) ProgramomrÃ¥desvisa tilläggsmoment till enhetlig stickprovsvis fältövervakning samt, (v) Separat fältverksamhet som samlokaliseras med IRF-ytorna. Som ett led i utvecklingsarbetet av den nationella miljöövervakningen har NaturvÃ¥rdsverket uppdragit Ã¥t SLU Miljödata att utföra en förstudie avseende \"Utveckling av landskapsövervakning, förstudie\". Denna rapport utgör redovisning av detta uppdrag vars syften varit att • sammanställa befintlig information som är relevant förutvecklandet av ett nationellt miljöövervakningssystem • identifiera omrÃ¥den som behöver studeras ytterligare • utarbeta en projektplan för den vidare utvecklingen av stickprovsvis LandskapsÖvervakning (SLÖ). SLÖ är främst kopplat till komponenterna (ii), (iii), (iv) och möjligen i viss mÃ¥n även till (i) ovan. Bakgrunden till detta delprogram är bl.a. ett behov av information pÃ¥ landskapsnivÃ¥ för att knyta ihop olika ekosystem till en landskapsekologisk helhet med hjälp av datafÃ¥ngst i olika skalor. DÃ¥ komponenten kartering/tolkning avIR-färgflygbilder med all säkerhet torde ingÃ¥ i SLÖ, kan det förväntas att den information som idag genereras inom LiM/CAP (se kapitel 2. 1, 2.2) i framtiden kommer att tillhandahÃ¥llas av SLÖ. Viktiga skillnader mellan LiM/CAP och det planerade SLÖ är att det senare föreslÃ¥s omfatta alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande stickprov, samt att det även föreslÃ¥s bedrivas kontinuerligt istället för insatsvis som LiM/CAP. SLÖ bör samordnas med en rad andra verksamheter, pÃ¥gÃ¥ende eller planerade. För att nämna nÃ¥gra gäller detta de nationella programmen för kust och hav, fjäll, jordbruksmark och vÃ¥tmarker. Det gäller i hög grad även programomrÃ¥de skog och därmed möjligheter till samordning med Riksskogstaxeringen och stÃ¥ndortskarteringen (RT/SK). Utvecklingen av CLD/SLD ligger dock vid sidan om detta En av SLU Miljödata tillsatt arbetsgrupp har under vÃ¥ren och sommaren 1999 arbetat med förstudieninför starten av det egentliga utvecklingsarbetet inom SLÖ. Utöver den ovan nämnda strukturen i programförslaget har arbetsgruppen haft en prioriteringslista över övervakningsbehov (se bilaga) att utgÃ¥ ifrÃ¥n. Ytterligare riktlinjer med avseende pÃ¥ programmets innehÃ¥llsmässiga och strukturella utformning har framkommit vid projektmöten under vÃ¥ren/sommaren 1999. (se minnesanteckningar pÃ¥ http://www.resgeom.slu.se/ stax/pers/jfr/slo/hemsidaSLO.html). Iförstudien har arbetsgruppen främst fokuserat pÃ¥ metodik och erfarenheter dragna ur det svenska LiM-projektet (LiM= Livsmedelspolitikens miljöeffekter), dess uppföljare, dvs. det pÃ¥gÃ¥ende projektet CAP:s miljöeffekter (CAP = the Common Agrkulture Policy) som utvärderar effekterna av EU :s gemensamma jordbrukspolitik) och det brittiska Countryside Survey (CS). Sammantaget bedöms erfarenheterna frÃ¥n CS och LiM utgöra en god bas att arbeta utifrÃ¥n. Vad gäller satellitbaserade fjärranalysmetoder har det pÃ¥gÃ¥ende REsE programmet (Remote Sensing for the Environment) inom MISTRA utgjort bas för vÃ¥ra studier. Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestÃ¥ende av Jonas Fridman och Ronny Löfstrand, institutionen för skoglig resurshushÃ¥llning och geomatik samt Staffan Roos, institutionen för naturvÃ¥rdsbiologi. En styrgrupp bestÃ¥ende av Pe Angelstam, institutionen för naturvÃ¥rdsbiologi, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mÃ¥ngfald, Lars Lundin, institutionen för skoglig marklära, Mats Nilsson och Göran StÃ¥hl, b ¥da vid institutionen för skoglig resurshushÃ¥llning och geomatik, samt Torgny Wiederholm, SLU Miljödata har fungerat som styrgrupp under arbetet (alla institutioner ovan tillhör SLU).},\r\n url = {http://pub.epsilon.slu.se/8784/},\r\n year = {1999},\r\n type = {Generic}\r\n}\r\n\r\n","author_short":["Fridman, J.","Löfstrand, R.","Roos, S."],"key":"RN159","id":"RN159","bibbaseid":"fridman-lfstrand-roos-stickprovsvislandskapsvervakning-1999","role":"author","urls":{"Paper":"http://pub.epsilon.slu.se/8784/"},"metadata":{"authorlinks":{}}},"bibtype":"misc","biburl":"https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/publikationslistor/rikskogstaxeringsprojektet_bibtex_ny.txt","dataSources":["xTmt4jq9swAwpBHJB","Cac5nog9ND5ndLYhY","LXbacBrgTRDPkh9C2","dLPsL5XH9N5Pjush7"],"keywords":[],"search_terms":["stickprovsvis","landskaps","vervakning","fridman","löfstrand","roos"],"title":"Stickprovsvis landskapsövervakning","year":1999}