Om fröproduktion, fröträdsval och plantuppslag i försök med naturlig föryngring. Hagner, S. 1965.
Om fröproduktion, fröträdsval och plantuppslag i försök med naturlig föryngring [link]Paper  abstract   bibtex   
I arbetet redovisas vissa undersökningsresultat från föryngringsinstitutionens fasta skärmförsök, nämligen: 1. Fröproduktionen 2. Betydelsen av frötradsvalet for besåningsintensiteten 3. Plantuppslaget 4. Sambandet mellan fröfall och plantuppslag. Provytornas belägenhet framgår av fig. 1. I tab. 1 återfinnas vissa allmänna data om ytorna samt uppgifter om fröproduktionen per träd. I tab. 2 redovisas inventerings-resultat beträffande markberednings- och föryngrings-resultatet. Tallfröproduktionen per träd (fig. 3) samvarierar starkt med växtplatsens belägenhet. I norr, på relativt högt belägna lokaler, har skärmtraden endast producerat några få 100-tal grobara frön per träd och år. I södra Sverige ligger genomsnittsproduktionen i stället vid drygt 5 000 frön. På grund av skillnader i antal skärmtrad per hektar blir överlägsenheten i fråga om besåningsintensitet per ytenhet hos de sydliga ytorna ännu större, eller, enligt ett räkneexempel, av storleks-ordningen 17 gånger. Jämförelser mellan granfröproduktionen per träd har endast utförts på ett antal ytor av höjdläges-karaktär (fig. 4). Träden på de sydligare av dessa har producerat 2 à 3 gånger så många frön och åstadkommit cirka 4 gånger så hög besåing som de nordliga. Forhållandevis god kottsättning på granen har uppträtt nära nog vartannat år på dessa ytor (tab. 3 ) . En betydande mängd av granfröet från en och samma kottgeneration, i genomsnitt 19 procent, föll först fr. o. m. andra hösten efter kott-sättningen.
@misc{RN514,
   author = {Hagner, Stig},
   title = {Om fröproduktion, fröträdsval och plantuppslag i försök med naturlig föryngring},
   number = {27},
   abstract = {I arbetet redovisas vissa undersökningsresultat från föryngringsinstitutionens fasta skärmförsök, nämligen: 1. Fröproduktionen 2. Betydelsen av frötradsvalet for besåningsintensiteten 3. Plantuppslaget 4. Sambandet mellan fröfall och plantuppslag. Provytornas belägenhet framgår av fig. 1. I tab. 1 återfinnas vissa allmänna data om ytorna samt uppgifter om fröproduktionen per träd. I tab. 2 redovisas inventerings-resultat beträffande markberednings- och föryngrings-resultatet. Tallfröproduktionen per träd (fig. 3) samvarierar starkt med växtplatsens belägenhet. I norr, på relativt högt belägna lokaler, har skärmtraden endast producerat några få 100-tal grobara frön per träd och år. I södra Sverige ligger genomsnittsproduktionen i stället vid drygt 5 000 frön. På grund av skillnader i antal skärmtrad per hektar blir överlägsenheten i fråga om besåningsintensitet per ytenhet hos de sydliga ytorna ännu större, eller, enligt ett räkneexempel, av storleks-ordningen 17 gånger. Jämförelser mellan granfröproduktionen per träd har endast utförts på ett antal ytor av höjdläges-karaktär (fig. 4). Träden på de sydligare av dessa har producerat 2 à 3 gånger så många frön och åstadkommit cirka 4 gånger så hög besåing som de nordliga. Forhållandevis god kottsättning på granen har uppträtt nära nog vartannat år på dessa ytor (tab. 3 ) . En betydande mängd av granfröet från en och samma kottgeneration, i genomsnitt 19 procent, föll först fr. o. m. andra hösten efter kott-sättningen.},
   url = {http://pub.epsilon.slu.se/8007/},
   year = {1965},
   type = {Generic}
}

Downloads: 0