@techreport{RN221,
   author = {Karlsson, Per Erik and Danielsson, Helena and Pleijel, Håkan and Engardt, Magnuz and Andersson, Camilla and Andersson, Mikael},
   title = {En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige},
   number = {C59},
   abstract = {Med finansiering från Naturvårdsverket har forskare från IVL, SMHI, Göteborgs Universitet samt SLU genomfört en analys av de ekonomiska värdena av den negativa inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige vid olika scenarier för ozonbelastning och i relation till föreslagna målvärden vad gäller preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft. Arbetet utgör i stor utsträckning en uppdatering av en tidigare studie från 2006 (Karlsson m. fl., 2006a). Tre olika scenarier för ozonbelastning analyserades: 1 Nuvarande ozonbelastning (2006-2012). 2. Ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet. 3. Ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs där ozonhalten 80 ?g/m3 aldrig överskreds och där AOT40 april-september således var noll över hela Sverige. Uppskattningar har gjorts för tillväxten hos några viktiga trädslag samt för skördeutbytet för vissa viktiga jordbruksgrödor. Utifrån en genomgång av ny vetenskaplig kunskap som framkommit sedan den föregående studien 2006, föreslås en höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran från -2 procent till -5 procent per 20 000 ?g/m3 timmar AOT40 april-september. AOT40 20 000 ?g/m3 timmar är en vanligt förekommande nivå på ozonbelastningen vid utsatta platser i södra Sverige. För tall föreslås samma ozoneffekt på stamtillväxten som hos gran. För lövträd föreslås att ozoneffekten på stamtillväxten kvarstår på -8 procent per 20 000 ?g/m3 timmar AOT40 april-september. Dos-respons-relationerna för vete inom konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) har i viss utsträckning uppdaterats sedan 2006. På grund av dessa uppdateringer har dos-responssambandet för vete förändrats något jämfört med föregående studie. Förändringen är dock av mycket liten betydelse för tolkningen av resultaten. Nuvarande ozonbelastning 2006-2012 beräknades minska skogstillväxten som ett summerat värde för alla landsdelar och trädslag i Sverige med 2.9 Mm3 år-1, i jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, vilket motsvarar en procentuell minskning av tillväxten på -3.2 procent. Detta värde varierade mellan -1.6 och -4,9 procent, beroende på landsdel och trädslag. I ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids reducerades den negativa inverkan av ozon till ett medelvärde på -1.2 procent, och varierade mellan -0.6 och -2.1 procent. Sammantaget beräknades det ekonomiska värdet för inverkan av nuvarande ozonbelastning på skogstillväxt och skördebortfall inom jordbruket i Sverige till 913 MSEK år -1. Motsvarande värde för ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet uppgick till 367 MSEK år-1. I bägge fallen gäller en jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs när ozonkoncentrationerna aldrig överskred 80 ?g/m3 (40 ppb).},
   url = {http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7716/1445517844500/C59.pdf},
   year = {2014},
   type = {Report}
}

{"_id":"dgYZ3uzDdw9EBo355","bibbaseid":"karlsson-danielsson-pleijel-engardt-andersson-andersson-enekonomiskutvrderingavinverkanavmarknraozonpvxtlighetenisverige-2014","author_short":["Karlsson, P. E.","Danielsson, H.","Pleijel, H.","Engardt, M.","Andersson, C.","Andersson, M."],"bibdata":{"bibtype":"techreport","type":"Report","author":[{"propositions":[],"lastnames":["Karlsson"],"firstnames":["Per","Erik"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Danielsson"],"firstnames":["Helena"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Pleijel"],"firstnames":["Håkan"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Engardt"],"firstnames":["Magnuz"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Andersson"],"firstnames":["Camilla"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Andersson"],"firstnames":["Mikael"],"suffixes":[]}],"title":"En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige","number":"C59","abstract":"Med finansiering från Naturvårdsverket har forskare från IVL, SMHI, Göteborgs Universitet samt SLU genomfört en analys av de ekonomiska värdena av den negativa inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige vid olika scenarier för ozonbelastning och i relation till föreslagna målvärden vad gäller preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft. Arbetet utgör i stor utsträckning en uppdatering av en tidigare studie från 2006 (Karlsson m. fl., 2006a). Tre olika scenarier för ozonbelastning analyserades: 1 Nuvarande ozonbelastning (2006-2012). 2. Ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet. 3. Ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs där ozonhalten 80 ?g/m3 aldrig överskreds och där AOT40 april-september således var noll över hela Sverige. Uppskattningar har gjorts för tillväxten hos några viktiga trädslag samt för skördeutbytet för vissa viktiga jordbruksgrödor. Utifrån en genomgång av ny vetenskaplig kunskap som framkommit sedan den föregående studien 2006, föreslås en höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran från -2 procent till -5 procent per 20 000 ?g/m3 timmar AOT40 april-september. AOT40 20 000 ?g/m3 timmar är en vanligt förekommande nivå på ozonbelastningen vid utsatta platser i södra Sverige. För tall föreslås samma ozoneffekt på stamtillväxten som hos gran. För lövträd föreslås att ozoneffekten på stamtillväxten kvarstår på -8 procent per 20 000 ?g/m3 timmar AOT40 april-september. Dos-respons-relationerna för vete inom konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) har i viss utsträckning uppdaterats sedan 2006. På grund av dessa uppdateringer har dos-responssambandet för vete förändrats något jämfört med föregående studie. Förändringen är dock av mycket liten betydelse för tolkningen av resultaten. Nuvarande ozonbelastning 2006-2012 beräknades minska skogstillväxten som ett summerat värde för alla landsdelar och trädslag i Sverige med 2.9 Mm3 år-1, i jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, vilket motsvarar en procentuell minskning av tillväxten på -3.2 procent. Detta värde varierade mellan -1.6 och -4,9 procent, beroende på landsdel och trädslag. I ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids reducerades den negativa inverkan av ozon till ett medelvärde på -1.2 procent, och varierade mellan -0.6 och -2.1 procent. Sammantaget beräknades det ekonomiska värdet för inverkan av nuvarande ozonbelastning på skogstillväxt och skördebortfall inom jordbruket i Sverige till 913 MSEK år -1. Motsvarande värde för ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet uppgick till 367 MSEK år-1. I bägge fallen gäller en jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs när ozonkoncentrationerna aldrig överskred 80 ?g/m3 (40 ppb).","url":"http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7716/1445517844500/C59.pdf","year":"2014","bibtex":"@techreport{RN221,\r\n author = {Karlsson, Per Erik and Danielsson, Helena and Pleijel, Håkan and Engardt, Magnuz and Andersson, Camilla and Andersson, Mikael},\r\n title = {En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige},\r\n number = {C59},\r\n abstract = {Med finansiering från Naturvårdsverket har forskare från IVL, SMHI, Göteborgs Universitet samt SLU genomfört en analys av de ekonomiska värdena av den negativa inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige vid olika scenarier för ozonbelastning och i relation till föreslagna målvärden vad gäller preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft. Arbetet utgör i stor utsträckning en uppdatering av en tidigare studie från 2006 (Karlsson m. fl., 2006a). Tre olika scenarier för ozonbelastning analyserades: 1 Nuvarande ozonbelastning (2006-2012). 2. Ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet. 3. Ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs där ozonhalten 80 ?g/m3 aldrig överskreds och där AOT40 april-september således var noll över hela Sverige. Uppskattningar har gjorts för tillväxten hos några viktiga trädslag samt för skördeutbytet för vissa viktiga jordbruksgrödor. Utifrån en genomgång av ny vetenskaplig kunskap som framkommit sedan den föregående studien 2006, föreslås en höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran från -2 procent till -5 procent per 20 000 ?g/m3 timmar AOT40 april-september. AOT40 20 000 ?g/m3 timmar är en vanligt förekommande nivå på ozonbelastningen vid utsatta platser i södra Sverige. För tall föreslås samma ozoneffekt på stamtillväxten som hos gran. För lövträd föreslås att ozoneffekten på stamtillväxten kvarstår på -8 procent per 20 000 ?g/m3 timmar AOT40 april-september. Dos-respons-relationerna för vete inom konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) har i viss utsträckning uppdaterats sedan 2006. På grund av dessa uppdateringer har dos-responssambandet för vete förändrats något jämfört med föregående studie. Förändringen är dock av mycket liten betydelse för tolkningen av resultaten. Nuvarande ozonbelastning 2006-2012 beräknades minska skogstillväxten som ett summerat värde för alla landsdelar och trädslag i Sverige med 2.9 Mm3 år-1, i jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, vilket motsvarar en procentuell minskning av tillväxten på -3.2 procent. Detta värde varierade mellan -1.6 och -4,9 procent, beroende på landsdel och trädslag. I ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids reducerades den negativa inverkan av ozon till ett medelvärde på -1.2 procent, och varierade mellan -0.6 och -2.1 procent. Sammantaget beräknades det ekonomiska värdet för inverkan av nuvarande ozonbelastning på skogstillväxt och skördebortfall inom jordbruket i Sverige till 913 MSEK år -1. Motsvarande värde för ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet uppgick till 367 MSEK år-1. I bägge fallen gäller en jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs när ozonkoncentrationerna aldrig överskred 80 ?g/m3 (40 ppb).},\r\n url = {http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7716/1445517844500/C59.pdf},\r\n year = {2014},\r\n type = {Report}\r\n}\r\n\r\n","author_short":["Karlsson, P. E.","Danielsson, H.","Pleijel, H.","Engardt, M.","Andersson, C.","Andersson, M."],"key":"RN221","id":"RN221","bibbaseid":"karlsson-danielsson-pleijel-engardt-andersson-andersson-enekonomiskutvrderingavinverkanavmarknraozonpvxtlighetenisverige-2014","role":"author","urls":{"Paper":"http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7716/1445517844500/C59.pdf"},"metadata":{"authorlinks":{}}},"bibtype":"techreport","biburl":"https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/publikationslistor/rikskogstaxeringsprojektet_bibtex_ny.txt","dataSources":["Cac5nog9ND5ndLYhY","xTmt4jq9swAwpBHJB","LXbacBrgTRDPkh9C2","dLPsL5XH9N5Pjush7"],"keywords":[],"search_terms":["ekonomisk","utv","rdering","inverkan","markn","ozon","xtligheten","sverige","karlsson","danielsson","pleijel","engardt","andersson","andersson"],"title":"En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige","year":2014}