@techreport{RN278,
   author = {Linderholm, Kersti and Mattsson, Jan Erik},
   title = {Analys av fosforflöden i Sverige},
   institution = {Institutionen för biosystem och teknologi},
   number = {2013:5},
   abstract = {Fosforflöden till och från svenskt jordbruk och livsmedelskedja kring åren 2010- 2011 har kartlagts och kvantifierats. Även signifikanta fosforflöden inom andra sektorer har identifierats. Inflöden av fosfor utgörs av import av mineralgödsel och andra gödselmedel, atmosfärisk deposition samt import av livsmedel och fodermedel. Interna flöden i form av avfall och biprodukter från slakt, livsmedelsindustri och etanolframställning har beskrivits. Utflöden av fosfor utgörs av export av jordbruksprodukter, produkter till katt- och hundfoder, förluster till mark eller vatten samt avfall där fosforn inte återanvänds inom jordbruksproduktion. Svensk jordbruksmark hade en årlig nettoinförsel av cirka 10 600 ton fosfor motsvarande 3,2 kg fosfor per hektar. Den totala importen av fosfor i livsmedel och foder var större än importen av fosfor i gödselmedel. Trots stränga regler om krav på tillgång till mark att använda stallgödseln på, så ackumuleras fosfor i jorden vid gårdar med högre djurtäthet. Ekologiska gårdar är inget undantag. Mängden fosfor i stallgödsel överskrider vida mängden fosfor som importeras i mineralgödsel. Fosforflöden inom industrin finns främst inom massa- och pappersindustrin samt inom stålindustrin. Importerad kol och koks innehåller också fosfor. Betydande mängder fosfor återfinns i aska samt slagg från stålindustrin och slam från pappers- och massaindustrin. Oönskade ämnen som följer fosforflödet, främst kadmium, har kartlagts i den mån analyser har funnits. Information om kadmiumflöden finns främst kring avloppsslam och mineralgödsel. Det slam som används som gödsel i Sverige har betydligt lägre mängd kadmium per kg fosfor än den genomsnittliga mineralgödseln som används utanför Skandinavien. Kontrollen av kadmium i importerat livsmedel och foder är bristfällig.},
   url = {http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-865},
   year = {2013},
   type = {Report}
}

{"_id":"FkBcrJavs4oeozXiu","bibbaseid":"linderholm-mattsson-analysavfosforfldenisverige-2013","author_short":["Linderholm, K.","Mattsson, J. E."],"bibdata":{"bibtype":"techreport","type":"Report","author":[{"propositions":[],"lastnames":["Linderholm"],"firstnames":["Kersti"],"suffixes":[]},{"propositions":[],"lastnames":["Mattsson"],"firstnames":["Jan","Erik"],"suffixes":[]}],"title":"Analys av fosforflöden i Sverige","institution":"Institutionen för biosystem och teknologi","number":"2013:5","abstract":"Fosforflöden till och från svenskt jordbruk och livsmedelskedja kring åren 2010- 2011 har kartlagts och kvantifierats. Även signifikanta fosforflöden inom andra sektorer har identifierats. Inflöden av fosfor utgörs av import av mineralgödsel och andra gödselmedel, atmosfärisk deposition samt import av livsmedel och fodermedel. Interna flöden i form av avfall och biprodukter från slakt, livsmedelsindustri och etanolframställning har beskrivits. Utflöden av fosfor utgörs av export av jordbruksprodukter, produkter till katt- och hundfoder, förluster till mark eller vatten samt avfall där fosforn inte återanvänds inom jordbruksproduktion. Svensk jordbruksmark hade en årlig nettoinförsel av cirka 10 600 ton fosfor motsvarande 3,2 kg fosfor per hektar. Den totala importen av fosfor i livsmedel och foder var större än importen av fosfor i gödselmedel. Trots stränga regler om krav på tillgång till mark att använda stallgödseln på, så ackumuleras fosfor i jorden vid gårdar med högre djurtäthet. Ekologiska gårdar är inget undantag. Mängden fosfor i stallgödsel överskrider vida mängden fosfor som importeras i mineralgödsel. Fosforflöden inom industrin finns främst inom massa- och pappersindustrin samt inom stålindustrin. Importerad kol och koks innehåller också fosfor. Betydande mängder fosfor återfinns i aska samt slagg från stålindustrin och slam från pappers- och massaindustrin. Oönskade ämnen som följer fosforflödet, främst kadmium, har kartlagts i den mån analyser har funnits. Information om kadmiumflöden finns främst kring avloppsslam och mineralgödsel. Det slam som används som gödsel i Sverige har betydligt lägre mängd kadmium per kg fosfor än den genomsnittliga mineralgödseln som används utanför Skandinavien. Kontrollen av kadmium i importerat livsmedel och foder är bristfällig.","url":"http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-865","year":"2013","bibtex":"@techreport{RN278,\r\n author = {Linderholm, Kersti and Mattsson, Jan Erik},\r\n title = {Analys av fosforflöden i Sverige},\r\n institution = {Institutionen för biosystem och teknologi},\r\n number = {2013:5},\r\n abstract = {Fosforflöden till och från svenskt jordbruk och livsmedelskedja kring åren 2010- 2011 har kartlagts och kvantifierats. Även signifikanta fosforflöden inom andra sektorer har identifierats. Inflöden av fosfor utgörs av import av mineralgödsel och andra gödselmedel, atmosfärisk deposition samt import av livsmedel och fodermedel. Interna flöden i form av avfall och biprodukter från slakt, livsmedelsindustri och etanolframställning har beskrivits. Utflöden av fosfor utgörs av export av jordbruksprodukter, produkter till katt- och hundfoder, förluster till mark eller vatten samt avfall där fosforn inte återanvänds inom jordbruksproduktion. Svensk jordbruksmark hade en årlig nettoinförsel av cirka 10 600 ton fosfor motsvarande 3,2 kg fosfor per hektar. Den totala importen av fosfor i livsmedel och foder var större än importen av fosfor i gödselmedel. Trots stränga regler om krav på tillgång till mark att använda stallgödseln på, så ackumuleras fosfor i jorden vid gårdar med högre djurtäthet. Ekologiska gårdar är inget undantag. Mängden fosfor i stallgödsel överskrider vida mängden fosfor som importeras i mineralgödsel. Fosforflöden inom industrin finns främst inom massa- och pappersindustrin samt inom stålindustrin. Importerad kol och koks innehåller också fosfor. Betydande mängder fosfor återfinns i aska samt slagg från stålindustrin och slam från pappers- och massaindustrin. Oönskade ämnen som följer fosforflödet, främst kadmium, har kartlagts i den mån analyser har funnits. Information om kadmiumflöden finns främst kring avloppsslam och mineralgödsel. Det slam som används som gödsel i Sverige har betydligt lägre mängd kadmium per kg fosfor än den genomsnittliga mineralgödseln som används utanför Skandinavien. Kontrollen av kadmium i importerat livsmedel och foder är bristfällig.},\r\n url = {http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-865},\r\n year = {2013},\r\n type = {Report}\r\n}\r\n\r\n","author_short":["Linderholm, K.","Mattsson, J. E."],"key":"RN278","id":"RN278","bibbaseid":"linderholm-mattsson-analysavfosforfldenisverige-2013","role":"author","urls":{"Paper":"http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-865"},"metadata":{"authorlinks":{}}},"bibtype":"techreport","biburl":"https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/publikationslistor/rikskogstaxeringsprojektet_bibtex_ny.txt","dataSources":["Cac5nog9ND5ndLYhY","xTmt4jq9swAwpBHJB","LXbacBrgTRDPkh9C2","dLPsL5XH9N5Pjush7"],"keywords":[],"search_terms":["analys","fosforfl","den","sverige","linderholm","mattsson"],"title":"Analys av fosforflöden i Sverige","year":2013}