NILS-inventerare och allemansrätten. Malmsten, A. Technical Report 247, Institutionen för skoglig resurshushållning, 2009.
NILS-inventerare och allemansrätten [link]Paper  abstract   bibtex   
NILS-programmet organiserar en rikstäckande inventering av alla landmiljöer i Sverige; fjäll, skog, myrmarker, jordbruksmark, stränder och tätorter. Resultat och analyser används bl. a. för övervakning och uppföljning av miljömålen. NILS finansieras huvudsakligen av Naturvårdsverket, och bedrivs på Institutionen för Skoglig resurshushållning, SLU, i Umeå. Det tar fem år att gå igenom alla de drygt 600 fasta provrutorna från Smygehuk i söder till Treriksröset i norr. 2008 års säsong var den sjätte inventeringssäsongen, och den första säsongen som NILS-inventerare återinventerade den första femtedelen av rutorna. Fältinventering sker varje sommar, under ungefär tre månader. Den består av två delar, bas-NILS (där varje ruta innehåller 12 provytor och 12 stycken 200-meters-linjer), och ett antal slumpvis valda Ängs- och Betesmarksobjekt (ÄBO) i anslutning till dessa rutor. Inventerarna i Bas-NILS består av åtta tvåmannalag, normalt, som i varje ruta besöker provytorna och går linjerna, samt besöker ett antal provytor per ÄBO. Varje ÄBO får dessutom under en inventeringssäsong tre besök av ytterligare ett inventeringslag som samlar data om dagfjärilar, humlor, grova träd och lavar. Dessa är totalt cirka åtta stycken som arbetar ensamma och som går transekter i ängs- och betesmarker. Denna information används bland annat för att se om och på vilket sätt det öppna kulturlandskapet håller på att växa igen. På NILS-programmets hemsida, http://nils.slu.se/, finns mer information. Bas-NILS består av ett stort antal mätningar i fält. De flesta lämnar inga spår, men för att hitta tillbaka till de exakta punkterna vid nästa omdrev sätter man en aluminiumprofil i marken, om det är lämpligt och inte kan skada betande djur. Man färgmarkerar också lämpliga riktpunkter, som till exempel block, för att lättare kunna hitta tillbaka. I begränsad utsträckning borrar man träd, för att få fram ungefärlig beståndsålder. I fjärils- inventeringen går man förutbestämda transekter och noterar arter och antal fjärilar och humlor. Man undersöker också grova träd. De enda synliga spåren av fjärilsinventerarna är träpinnar som markerar start och slut av transekterna. Utbildningen av inventerarna varar ett tiotal dagar. Ungefär en tredjedel av inventerarna är nya varje säsong. METOD Rapporten baseras på telefonintervjuer med fältinventerare, genomförda under hösten år 2008. Dessa intervjuer tog vardera mellan en kvart och en timme. Samtalen inleddes med en kort presentation av vad projektet handlade om, bakgrund och mål med intervjun. Frågorna överlappade till en del varandra, för att fånga upp tankar som inte dyker upp direkt. Samtalen handlade om allemansrätt i vid bemärkelse, och sidospår följdes för det mesta inte upp. När en fråga utretts tillräckligt, hände det att liknande följdfrågor hoppades över. Målet var inte att få in ett statistiskt välunderbyggt underlag, utan att ge en allmän överblick och konkreta exempel. Svaren skrevs kortfattat ned under intervjuernas gång. I texten sammanfattas huvuddragen i vad som kom fram under inter- vjuerna. Stor vikt har lagts vid att ta med citat från intervjuerna, för att belysa tankegångar hos inventerarna. Samtliga inventerare som arbetade under säsong 2008 kontaktades och tillfrågades om deltagande i under- sökningen. Dessutom kontaktades flera som inventerat tidigare och som jag var bekant med, utan avseende på vilket år de inventerat eller hur många säsonger. Några inventerare gick inte att få tag i. De flesta som gick att nå ville delta. Totalt 33 personer intervjuades. Ungefär hälften hade fått frågorna per e-post, och hade hunnit tänka igenom frågorna innan intervjun. Materialet baseras på intervjuer med 25 bas-NILS-inventerare, av totalt 46 som har inventerat, fortsättningsvis kallade "bas-nissar". Dessa har tillsammans genomfört 67 fältsäsonger, av totalt ca 100. Åtta fjärilsinventerare deltog, av totalt 20 som har inventerat, tillsammans med 13 fältsäsonger bakom sig (av totalt ca 25). Det ger ett intervjuunderlag på cirka 66 % av både bas-nissar och fjärilsinventerare med avseende på totala antalet fältsäsonger.
@techreport{RN592,
   author = {Malmsten, Anders},
   title = {NILS-inventerare och allemansrätten},
   institution = {Institutionen för skoglig resurshushållning},
   number = {247},
   abstract = {NILS-programmet organiserar en rikstäckande inventering av alla landmiljöer i Sverige; fjäll, skog, myrmarker, jordbruksmark, stränder och tätorter. Resultat och analyser används bl. a. för övervakning och uppföljning av miljömålen. NILS finansieras huvudsakligen av Naturvårdsverket, och bedrivs på Institutionen för Skoglig resurshushållning, SLU, i Umeå. Det tar fem år att gå igenom alla de drygt 600 fasta provrutorna från Smygehuk i söder till Treriksröset i norr. 2008 års säsong var den sjätte inventeringssäsongen, och den första säsongen som NILS-inventerare återinventerade den första femtedelen av rutorna. Fältinventering sker varje sommar, under ungefär tre månader. Den består av två delar, bas-NILS (där varje ruta innehåller 12 provytor och 12 stycken 200-meters-linjer), och ett antal slumpvis valda Ängs- och Betesmarksobjekt (ÄBO) i anslutning till dessa rutor. Inventerarna i Bas-NILS består av åtta tvåmannalag, normalt, som i varje ruta besöker provytorna och går linjerna, samt besöker ett antal provytor per ÄBO. Varje ÄBO får dessutom under en inventeringssäsong tre besök av ytterligare ett inventeringslag som samlar data om dagfjärilar, humlor, grova träd och lavar. Dessa är totalt cirka åtta stycken som arbetar ensamma och som går transekter i ängs- och betesmarker. Denna information används bland annat för att se om och på vilket sätt det öppna kulturlandskapet håller på att växa igen. På NILS-programmets hemsida, http://nils.slu.se/, finns mer information. Bas-NILS består av ett stort antal mätningar i fält. De flesta lämnar inga spår, men för att hitta tillbaka till de exakta punkterna vid nästa omdrev sätter man en aluminiumprofil i marken, om det är lämpligt och inte kan skada betande djur. Man färgmarkerar också lämpliga riktpunkter, som till exempel block, för att lättare kunna hitta tillbaka. I begränsad utsträckning borrar man träd, för att få fram ungefärlig beståndsålder. I fjärils- inventeringen går man förutbestämda transekter och noterar arter och antal fjärilar och humlor. Man undersöker också grova träd. De enda synliga spåren av fjärilsinventerarna är träpinnar som markerar start och slut av transekterna. Utbildningen av inventerarna varar ett tiotal dagar. Ungefär en tredjedel av inventerarna är nya varje säsong. METOD Rapporten baseras på telefonintervjuer med fältinventerare, genomförda under hösten år 2008. Dessa intervjuer tog vardera mellan en kvart och en timme. Samtalen inleddes med en kort presentation av vad projektet handlade om, bakgrund och mål med intervjun. Frågorna överlappade till en del varandra, för att fånga upp tankar som inte dyker upp direkt. Samtalen handlade om allemansrätt i vid bemärkelse, och sidospår följdes för det mesta inte upp. När en fråga utretts tillräckligt, hände det att liknande följdfrågor hoppades över. Målet var inte att få in ett statistiskt välunderbyggt underlag, utan att ge en allmän överblick och konkreta exempel. Svaren skrevs kortfattat ned under intervjuernas gång. I texten sammanfattas huvuddragen i vad som kom fram under inter- vjuerna. Stor vikt har lagts vid att ta med citat från intervjuerna, för att belysa tankegångar hos inventerarna. Samtliga inventerare som arbetade under säsong 2008 kontaktades och tillfrågades om deltagande i under- sökningen. Dessutom kontaktades flera som inventerat tidigare och som jag var bekant med, utan avseende på vilket år de inventerat eller hur många säsonger. Några inventerare gick inte att få tag i. De flesta som gick att nå ville delta. Totalt 33 personer intervjuades. Ungefär hälften hade fått frågorna per e-post, och hade hunnit tänka igenom frågorna innan intervjun. Materialet baseras på intervjuer med 25 bas-NILS-inventerare, av totalt 46 som har inventerat, fortsättningsvis kallade "bas-nissar". Dessa har tillsammans genomfört 67 fältsäsonger, av totalt ca 100. Åtta fjärilsinventerare deltog, av totalt 20 som har inventerat, tillsammans med 13 fältsäsonger bakom sig (av totalt ca 25). Det ger ett intervjuunderlag på cirka 66 % av både bas-nissar och fjärilsinventerare med avseende på totala antalet fältsäsonger.},
   keywords = {Inventerare, Allemansrätt, NILS},
   url = {http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-703},
   year = {2009},
   type = {Report}
}

Downloads: 0